Att vara kär & de du älskar går isär.

När livet helt plötsligt sätter stopp. Framför dig finns det nu en vägg. En vägg som man måste ta sig igenom eller ta sig över. Men din ork har dragits ur dig sen länge. Sen en tid tillbaka har du varit kär. Du har varit helt fast vid en människa. Du har försökt göra allt för den, visa dina känslor och helt enkelt lagt hela din själ på att försöka få människans uppmärksamhet. Du är nu helt slut i kropp och själ. Du har fått säga till dig själv flera gånger att det är dags att gå vidare, dags att släppa taget, det här är meningslöst.
Att ta sig över den betongvägg av känslor och förtvivlan var kämpigt. Du lyckades nästan. För människan fanns inte längre kvar i din närhet. Personen i fråga hade bestämt sig för att prova något annat, i en annan stad. Och du blev lämnad kvar. Precis innan du skulle ta sista klivet genom väggen, upptäckte du att det var bara bullshit att du nästan var framme.

För sen kom nästa smäll.

Du får nu börja om på ruta ett. Försöka klura ut hur du ska klara det nya hindret. De två personerna som har betytt mest i ditt liv, som alltid har stöttat dig, som alltid har levt ihop ska nu gå isär. Dina föräldrar. Eller hur känns det overkligt? Du kan fortfarande inte ta in "skilsmässa" i ditt huvud. Det existerar inte. Det är hemskt för tillfället men du intalar dig själv dagligen att allt kommer bli bra tillslut. För det kommer det. Tid är det som behövs.
Men du står där fortfarande och klampar men du kommer ingen vart. Du undrar när det här helvetet kommer att försvinna. När kommer väggen framför dig att försvinna? När kommer tårarna sluta att rinna?
Det är tid som behövs.

Tacksam för alla fina människor som jag har runt omkring mig, som har hört av sig de senaste dagarna, ni är underbara ❤️

Gillar

Kommentarer